Pohjanpitäjänlahti oli tunnettu Sisä-Suomeen johtava
kauppareitti jo pronssikaudella ja viikinkiajalla. Gumnäs ja Klockarudden ovat
olleet asuttuja paikkoja ainakin keskiajalta, oletettavasti kauemminkin. Pohjan
pitäjä on perustettu 1300-luvun alkupuolella ja useimpien Pohjanpitäjänlahden
suurtilojen historia ulottuu 1400-luvulle tai vieläkin kauemmaksi.
Pohja on Suomen metalliteollisuuden synnyinsijoja. Pohjanpitäjässä oli
metsiä, koskivoimaa ja mahdollisuudet saada malmia ja nämä loivat edellytykset
rautaruukkien perustamiseen: Antskogin ruukki vuonna 1630, Billnäsin ruukki
1641 ja Fiskarsin ruukki 1649.
Vuoden 2009 alussa Pohjan kunta ja Karjaan ja Tammisaaren kaupungit lakkautettiin ja
muodostettiin uusi Raaseporin kaupunki. Kuntaliitoksen ajankohtana kunnassa
asui 4 936 ihmistä. Pohjan kunta oli kaksikielinen ja
59 prosenttia sen asukkaista puhui suomea ja
37 prosenttia ruotsia.
* * * * * * *
Pojo är en före detta kommun i Finland och en gammal västnyländsk kyrkosocken, som i dag är en del av Raseborgs stad i Nyland.
Pojoviken var känd som en handelsrutt till Inre Finland redan på bronsåldern och vikingatiden. Gumnäs och Klockarudden är platser som har bebotts sedan medeltiden, eventuellt en längre tid. Pojo socken grundades i början av 1300-talet och de flesta av storjordbruken runt Pojoviken har en historia som sträcker sig till 1400-talet eller till och med längre bakåt i tiden.
Grunden för Finlands metallindustri lades i Pojo, där det fanns tillgång till skogar och vattenkraft och möjlighet att utbryta malm, vilket var förutsättningen för att grunda järnbruk: Antskog bruk 1630, Billnäs bruk 1641 och Fiskars bruk 1649.
Raseborg skapades 1.1.2009 då Pojo kommun, Ekenäs stad och Karis stad gick samman och bildade Raseborgs stad. Vid tidpunkten för kommunsammanslagningen fanns det 4 936 invånare i Pojo. Kommunen var tvåspråkig med 59 procent finskspråkiga och 37 procent svenskspråkiga invånare.
